Utsläppsrättighetssystemen

Utsläppsrättighetssystemen, ofta kallade emissions trading systems (ETS), är marknadsbaserade mekanismer som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser genom ett gemensamt utsläppstak. Varje utsläppsrätt ger innehavaren rätt att släppa ut en viss mängd koldioxidekvivalenter under en bestämd period. Myndigheterna tilldelar dessa rättigheter till företag och andra aktörer.

Systemet fungerar som handel: rättigheter köps och säljs, vilket gör att utsläppsminskningar kan uppnås där de är billigast. Aktörer redovisar sina faktiska utsläpp och måste lämna tillräckligt antal rättigheter efter varje period. Överskridande utsläpp kan leda till sanktioner. En central del är mätning, rapportering och verifiering (MRV), samt en gradvis neddragning av taket över tid för att driva långsiktiga minskningar.

De mest kända systemen inkluderar EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), som omfattar energi- och industriella sektorer samt viss luftfart inom unionen; USA har regionala program såsom RGGI och Kalifornien; Storbritannien har ett eget ETS; Schweiz och Kina har eller har haft nationella system. Dessa varierar i omfattning och tilldelningsregler.

Fördelar inkluderar att pris sätts på utsläpp och skapar ekonomiska incitament för renare teknik, med flexibilitet att välja kostnadseffektiva åtgärder. Kritiker pekar på prisvolatilitet, risk för läckage och administrativa kostnader samt behov av transparent tillsyn och rättvisa i fördelningen.

---