Uppströmshastigheten

Uppströmshastigheten är hastigheten med vilken något rör sig uppströms i ett rinnande vatten. Begreppet används inom hydrodynamik, flödesvetenskap och ekologi för att beskriva hur snabbt en del av vattnet, en partikel eller ett föremål kan röra sig i riktning mot huvudströmmen i en flod, å eller estuarium. För vattenmassans egen rörelse är uppströmshastigheten den uppåtriktade komponenten av strömmen; för organismer talas ofta om hastigheten relativt vattnet som en fisk eller annan organism kan uppnå när den simmar uppströms.

Uppströmshastigheten påverkas av flera faktorer, bland annat den nedströmsgående strömstyrkan, vattendjup, kanalens geometri och friktion, hinder i vattendraget samt föremålets egen rörelse relativt vattnet. Den nettopåverkan kan skrivas ungefär som u_up = u_rel − v_down, där u_rel är hastigheten relativt vattnet när man simmar uppströms och v_down är den nedströmsgående vattenhastigheten. Om u_up är positiv uppstår faktisk uppströmsförflyttning.

Praktiska tillämpningar inkluderar utformning av fisktrappor och vandringsvägar i vattendrag, bedömning av spridning av föroreningar eller sediment samt ekologiska studier av vandringsförmåga hos fiskar och rävor. Uppströmshastigheten mäts med instrument som ADCP (acoustic Doppler current profiler) eller genom partikelspårning och tracerstudier, och används i hydrologiska modeller för att beskriva vattenrörelser och migration.