Tätningslämningar

Tätningslämningar är rester av tätningsmaterial som blir kvar efter applicering eller härdning av tätningsmedel i olika system och industrier. Begreppet används för att beskriva material som inte har blivit integrerade i en tätning utan ligger kvar som fragment, överflöd eller testrester runt fogar, ytor eller anslutningar. Tätningslämningar kan uppkomma i byggprojekt, fordons- och maskinunderhåll, VVS-installationer samt elektronik- och industriell produktion.

Vanliga typer av tätningslämningar är kvarvarande bitar eller överflöd av silikon-, polyuretan-, epoxi- eller akryttätningsmedel, liksom skum- eller gummirester som inte har styckats bort vid appliceringen. De kan också vara fasta partiklar från förbrukade tätningar eller avskavda ytskikt från tidigare tätningar. Förekomst och mängd beror på arbetsmetod, ytkvalitet, val av tätningsmedel och underhållsrutiner.

Orsaker till uppkomst inkluderar överanvändning av tätningsmedel, otillräcklig ytrengöring före applicering, spinala eller mekaniska skador som fer till att tätningsmaterial sprids, samt avvikande temperatur- och belastningsförhållanden som påverkar härdning och krympning. Effekter av tätningslämningar kan vara försämrad tätning, ökad risk för läckage, korrosion vid metallkomponenter och svårigheter vid inspektioner och underhåll.

Rengöring och förebyggande omfattar mekanisk avlägsning eller skrapning, användning av lämpliga lösningsmedel och verktyg, samt noggrann ytberedning innan ny tätning appliceras. Förebyggande åtgärder inkluderar korrekt tätningsval, kontroll av appliceringsteknik, och tydliga arbetsrotiner för rengöring av överlopp och fläckar.

Miljö och säkerhet bör beaktas vid hantering av tätningslämningar på grund av potentiella VOC-utsläpp och kemikalier. Avfall ska hanteras enligt lokala regler och avfallskoder. Se även tätningsmedel och tätningar.