Tumörtypen

Tumörtyp är en term som används för att beskriva vilken typ av celler och vävnad som har blivit tumör i, samt hur tumören beter sig. En vanlig uppdelning är godartade motsvarande maligna tumörer, där maligna tumörer ofta kallas cancer. Klassenisering byggs också på ursprungsvävnad och molekylära förändringar som påverkar prognos och behandling.

Den största indelningen baseras på ursprungsvävnad: carcinom kommer från epitelvävnad och inkluderar till exempel adenocarcinom och skivcellscarcinom. Sarcom kommer från mesenkymala vävnader som ben, brosk, fett eller muskel. Hjärt och kärl, lymfoida och hematopoetiska vävnader ger upphov till leukemier och lymfom. Tumörer i centrala nervsystemet klassificeras ofta som gliom eller meningiom, och melanom uppstår från pigmentproducerande hudceller. Andra kategorier inkluderar neuroendokrina tumörer och vissa sällsynta typer.

Benigna tumörer växer vanligtvis långsamt, är oftast välavgränsade och sprider sig inte till andra delar av kroppen. Maligna tumörer invaderar omkringliggande vävnad och kan metastasera till fjärrvävnader via blod eller lymfa. Gradering och stadieindelning används för att beskriva hur diffentiell tumören är och hur långt den har spridit sig (till exempel grad, och TNM-systemet: tumörstorlek, regionala lymfkörtlar och metastaser).

Diagnostik och behandling baseras på tumörtyp. Vävnadsundersökning med histologi, immunhistokemi och molekylärprofilering hjälper till att bestämma typ och undergrupp. Behandling kan inkludera kirurgi, strålning, kemoterapi eller målrettade terapier, ofta anpassade efter den specifika tumörtypen och dess biologiska egenskaper.