Transduktionskanalerna

Transduktionskanalerna utgör en grupp jonkanaler som öppnas i respons till stimuli och därigenom omvandlar yttre energi till elektriska signaler i sensoriska celler. De är centrala för sensorisk transduktion i flera organ, inklusive örat, ögat, näsan och tungan. Beroende på stimuli kan kanalerna vara mekanosensitive, ligandstyrda eller reglerade av ljus och sekundära budbärare.

I hårcellerna i innerörat tros mekanosensitive transduktionskanaler öppnas av mekanisk deflektion av stereocilierna och tillåta inflöde av Na+ och Ca2+, vilket generar en receptorpotential. Den exakta molekylära identiteten hos dessa kanaler är föremål för pågående forskning; TMC1 och TMC2 föreslås vara väsentliga komponenter i jonkanalen.

I retina regleras transduktion av ljus via cGMP-nivåer som styr de cykliska nukleotidstyrda kanalerna (CNG-kanaler); ljus leder till nedreglering av cGMP och kanalstängning, vilket resulterar i hyperpolarisation av fotoreceptorerna. I olfaktoriska receptorceller öppnas CNG-kanalerna som svar på cAMP som bildas efter stimulering av olfaktoriska GPCRs, vilket leder till aktionspotentialer i nervcellerna.

TRP-kanaler utgör en annan viktig familj av polymodala transduktionskanaler som reagerar på temperatur, kemikalier eller mekanisk stress. Mutationer eller störningar i transduktionskanalerna kan leda till sensoriska funktionsnedsättningar, såsom hörsel- eller luktstörningar. Sammanfattningsvis möjliggör transduktionskanalerna omvandling av fysiska och kemiska stimuli till elektriska signaler som hjärnan tolkar som sensoriska upplevelser.