Toxicitet

Toxicitet är en egenskap hos ett ämne som beskriver dess förmåga att orsaka skadliga biologiska effekter hos levande organismer. Begreppet används inom toxikologi för att bedöma risker kopplade till kemikalier, läkemedel, strålning och andra utsättningar. Toxicitet kan beskrivas på olika tidsskalor, såsom akut toxicitet som uppträder efter en kort exponering och kronisk toxicitet som utvecklas vid upprepad exponering över längre tid.

Bedömning av toxicitet grundar sig ofta på dose–response-relationen och används för att fastställa mått som LD50, NOAEL (högsta observationerade effekt-nivå) och LOAEL (lägsta observationerade effekt-nivå). Sådana mått används i riskbedömningar och för att fastställa säkra exponeringsnivåer. Begrepp som Acceptable Daily Intake eller referensdoser används i livsmedels- och miljöregler.

Toxicitetens mekanismer delas ofta in i toxikokinetik och toxikodynamik. Toxikokinetik beskriver hur kroppen absorberar, distribuerar, metaboliserar och utsöndrar ett ämne, medan toxikodynamik handlar om hur ämnet påverkar biologiska mål och vilka skadliga processer som uppstår.

Faktorer som påverkar toxiciteten inkluderar dosens storlek och exponeringstid, exponeringens väg (inhalation, hud, oral), ämnets kemiska egenskaper, samt individens ålder, hälsa och genetiska predisposition.

Användningsområdet spänner över miljö- och arbetsmiljötoxicologi, läkemedelssäkerhet och beredskap mot farliga ämnen. Regulatoriska system klassificerar och märker ämnen efter toxicitet och sätter gränsvärden för säker hantering och exponering.