Tjänsteinriktade

Tjänsteinriktade, eller service-oriented, är en arkitekturell inriktning inom mjukvaruutveckling där funktionalitet delas upp i fristående tjänster som kommunicerar via väldefinierade gränssnitt. Tjänsterna är självständiga enheter som kan utvecklas, distribueras och skalas oberoende av varandra och ofta över ett nätverk. Grundidén är att olika delar av en applikation eller flera applikationer ska kunna utnyttjas igen och kombineras för att uppfylla affärsbehov utan att bygga ny programvara från grunden. Begreppet är förknippat med Service-Oriented Architecture (SOA) och blev särskilt aktuellt under 2000-talet som ett sätt att skapa interoperabla system som stödjer affärsprocesser.

Kärnelement i tjänsteinriktade arkitekturer är löst kopplade tjänster med tydliga kontrakt och standardiserade kommunikationsprotokoll. Tjänsterna exponeras via API:er eller meddelandebaserad kommunikation (t.ex. REST/HTTP, SOAP eller budbärare som meddelandebussar). Viktiga egenskaper inkluderar autonomi, tydlig versionering, interoperabilitet över plattformar och återanvändbarhet. Arkitekturerna har ofta praktiker som tjänsteregistre och API-gateways, samt mönster för orkestrering eller koordination av affärsprocesser genom arbetsflöden.

Fördelar inkluderar ökad flexibilitet, skalbarhet och återanvändbarhet samt enklare integration av nya komponenter. Utmaningar består i ökad komplexitet i distribuerade miljöer, nätverkslatens, säkerhet, felhantering och behov av stark styrning och tydlig versionshantering.