Sömntypen

Sömntypen avser de individers naturliga mönster för när man känner sig sömnig och när man vaknar. Den ligger till grund i den inre biologiska klockan, den cirkadiska rytmen, och påverkas av genetiska faktorer samt livsstil och miljö. Den vanligaste uppdelningen är tre grupper: morgontyp, kvällstyp och intermediär typ. Morgon Typ (morning type) är den som gärna går och lägger sig tidigt och vaknar tidigt; kvällstyp (evening type) är mest alert på kvällen och har svårt att gå upp tidigt; intermediär eller neutral typ ligger däremellan. Klassificeringen används ofta i forskningen med hjälp av självrapporterade frågeformulär, till exempel Horne-Östbergs morningness-eveningness questionnaire eller Munich chronotype questionnaire (MCTQ) för att uppskatta en persons typ och sömnschema.

Genetiska faktorer spelar en betydande roll, men även ålder. Yngre personer tenderar ofta att vara mer kvällsaktiva, medan många vuxna blir mer morgonorienterade med åren. Sömntypen påverkar hur väl man presterar och mår beroende på tid på dygnet, och när en persons schema ligger i konflikt med samhällets krav uppstår så kallad social jetlag.

Behandlings- eller anpassningsstrategier handlar om att synkronisera vardagsrutiner med sin sötmtyp: regelbundna sov- och vakentider, exponering för dagsljus på morgonen, undvika starkt ljus och stimulans sent på kvällen, samt försiktighet med koffein och skärmtid innan sänggåendet. Sömntypen är inte ett fast märke utan kan anpassas över tid, särskilt med förändrade livsvillkor och arbetsmönster.