Sårkanterna

Sårkanterna är kanten runt ett sår där vävnad möts när såret läker. Deras utseende och hur nära de ligger varandra påverkar läkningsprocessen. Ideala sår har kanterna som ligger jämnt mot varandra så att ny vävnad kan bildas över hela såröppningen. Om kanterna dras isär, om det finns nekrotisk vävnad, eller om det råder betydande ödem eller infektion ökar risken för fördröjd läkning eller dehiscens.

Kanterna kan vara plana, upphöjda eller nekrotiska i varierande grad. Tecken på problem med sårkanterna inkluderar glapp mellan kanten, svullnad, missfärgning, uttorkning eller epibolion (förlängda kanter). Infektion eller dålig blodförsörjning påverkar även kanternas förmåga att läka.

Bedömningen av sårkanterna görs genom visuell inspektion och palpation. Viktiga parametrar är färg (klar röd eller rosa kontra mörk eller nekrotisk), fuktighetsgrad, närhet mellan kanterna, förekomst av nekrotisk vävnad eller ödem samt tecken på infektion.

Behandlingen syftar till att återfå korrekt kantåterföring. Rengöring och avlägsnande av nekrotisk vävnad följer. Om kanterna kan återförenas används primär slutning med suturer, clips eller vävnadlim. Vid större glapp eller nedsatt perfusion kan alternativ som vakuumterapi, sekundär läkning eller hudtransplantation bli aktuella. Målet är en fuktig, skyddad miljö som stöder nyvävnadsbildning.