Synapsklyfta

Synapsklyfta, eller synaptisk klyfta, är det mycket små extracellulära avståndet som skiljer presynaptiska nervterminalen från den postsynaptiska membranen vid kemiska synapser. Klyftan är ungefär 20–40 nanometer bred och fylls av ett specialiserat extracellulärt material som hjälper till att styra neurotransmissionen.

Den presynaptiska sidan innehåller aktiva zoner där vesiklar med signalsubstanser fuserar med membranet. Efter depolarisation och influx av Ca2+ frisätts signalsubstanserna i synapsklyftan genom exocytos. Den postsynaptiska sidan har en tät struktur kallad postsynaptisk densitet. I synapsklyftan finns dessutom en extracellulär matrix samt adhesionsmolekyler som binder cellerna och påverkar diffusionen av signalsubstanserna samt orienteringen av receptorerna.

Under överföringen diffunderar signalsubstanserna över klyftan och binder till receptorer i den postsynaptiska membranen, vilket depolariserar eller hyperpolariserar målcellen och därmed modulerar nervsignalens styrka. Transmissionen avslutas genom återupptag av signalsubstanserna i presynapsen, diffusion bort från klyftan eller enzymatisk nedbrytning. Ett exempel är acetylkolin vid neuromuskulära synapser, som bryts ned av acetylkolinesteras (AChE) i synapsklyftan.

Synapsklyftan varierar mellan olika kemiska synapser och mellan olika delar av nervsystemet. På neuromuskulära synapser är mekanismerna särskilt anpassade för snabb och exakt signalöverföring. Störningar i klyftans struktur eller i hanteringen av signalsubstanser kan bidra till neurologiska sjukdomar och påverka synaptisk plasticitet.