Stoffskiftet

Stoffskiftet, eller metabolismen, omfattar alla kemiska reaktioner som omvandlar näring till energi och byggstenar för kroppens vävnader. Det delas ofta upp i katabolism, nedbrytning av molekyler som frisätter energi, och anabolism, syntes av nya, mer komplexa molekyler som kräver energi.

Energi genereras framför allt genom cellandning: glykolys i cytoplasman, omvandling av pyruvat till acetyl‑CoA, citronsyracykeln och elektrontransportkedjan i mitokondrierna. Fettmetabolismen inkluderar lipolys och beta-oxidation; proteiner används primärt för proteinsyntes och vid behov som energikälla efter deaminering. Genom dessa vägar bildas ATP samt redoxbärare som NADH och FADH2.

Stoffskiftet regleras av hormoner och nervsystemet. Insulin och glukagon reglerar kolhydratmetabolismen, sköldkörtelhormonerna och adrenalin påverkar energibalansen, medan kortisol och tillväxtfaktorer påverkar anaboliska processer. Den basala metabola hastigheten (BMR) varierar med ålder, kön, kroppssammansättning och temperatur. Kost, fasta och fysisk aktivitet kan modulera hur mycket energi som används och hur byggstenar sparas eller används.

Följder av störningar i metabolismen inkluderar diabetes mellitus, sköldkörtelrubbningar, övervikt och metaboliskt syndrom. Ärftliga metaboliska sjukdomar såsom fenylketonuri kan påverka specifika vägar och kräva särskild kost.