Släktkopplingar

Släktkopplingar är relationer mellan personer som härstammar från ett gemensamt ursprung och omfattar kopplingar genom blod, äktenskap eller adoption. Begreppet används för att kartlägga familjehistoria, släktnätverk och hur nära två personer står i förhållande till varandra.

Släktkopplingar kan beskrivas som lineära eller sidogående. Lineära relationer omfattar direkta anknytningar i en generationsriktning, som förälder till barn eller barn till föräldrar. Sidogående relationer, eller korssläkt, uppstår när två personer delar gemensamt ursprung men befinner sig i olika grenar av släktträdet, exempelvis kusiner eller andra avlägsna släktingar. Släktkopplingar inkluderar biologiska släktingar samt juridiska eller sociala kopplingar som make/maka och adopterade personer.

Man redovisar släktkopplingar i släktträd eller pedigreéer där varje person återges som en nod och relationerna som kopplingar mellan noderna. Släktgrad beskriver avståndet i generationer mellan två personer, medan olika typer av relationer kan innebära olika former av närhet eller avstånd i nätverket. I vetenskapliga sammanhang används ibland mer formaliserade mått för att beskriva graden av släktkapning.

Användningsområden inkluderar genealogisk forskning, arvs- och familjerätt, medicinsk genetisk riskbedömning och kriminalteknik. Släktkopplingar kan stärkas eller ifrågasättas av DNA-testning när dokumentation saknas eller när släktband är osäkra. Etiska hänsyn och sekretessfrågor är viktiga vid insamling och tolkning av släktinformation.