Skärmetoder

Skärmetoder är tekniker som används för att skapa delar eller avlägsna material genom att skära längs en bestämd kontur eller linje. De används inom verkstad- och tillverkningsindustrin för att producera komponenter i metall, trä, plast och andra material samt för prototypskapande och reparationsarbete.

Mekaniska skärmetoder omfattar en rad metoder som delar material genom skärning eller rivning utan avsevärd uppvärmning. Exempel är sågarning (t.ex. bandsåg, cirkelsåg), klipp- eller pressning av ark (skärning av plåt) samt sågning och notching i olika material. Punching och nibbling används ofta i plåtbearbetning för att skapa hål och konturer. Dessa metoder erbjuder snabbhet och god dimensionskontroll men kan generera mekaniskt arbete och kantdefekter beroende på material och verktyg.

Termiska skärmetoder använder värme för att smälta, förånga eller föra samman material. Laser- och plasmaskärning är vanligt i metallbearbetning och ger mycket exakt formgivning och god kantkvalitet i olika tjocklekar. Oxybrännare används i vissa fall för tjocka metallmaterial men med större värmepåverkad zon och färre toleranser. Dessa metoder kräver särskild hantering av gaser och damm samt säkerhetsåtgärder vid ljus- och fämtillstånd.

Vattenstråle (vattenskärning) och abrasiv vattenstråle skär genom att använda högtrycksvatten, ofta i kombination med slipmedel. Fördelarna är frånvaro av betydande värmepåverkad zon och god kantkvalitet på olika material, inklusive komposit och keramik, men processen kan vara långsammare och kostsammare för mycket tjocka eller hårda material.

Val av skärmetod påverkas av material egenskaper, tjocklek, krav på toleranser och kantkvalitet, produktionstakt och kostnad. Kvalitets- och miljöaspekter, inklusive kyla, damm och utsläpp, ingår också i metodvalet.