Skrivbehörighet

Skrivbehörighet är den rättsliga eller organisatoriska befogenheten att för en person eller en juridisk enhet skriva under handlingar och därmed binda organisationen i rättsliga eller administrativa sammanhang. Begreppet används främst i företag, föreningar och offentliga myndigheter för att ange vem som har rätt att teckna firma eller skriva under avtal och andra bindande dokument. Skrivbehörighet är inte nödvändigtvis samma sak som allmänt skrivande; den är specifik och kopplad till behörighet att företräda.

Skrivbehörigheten regleras vanligtvis genom beslut av ansvarig organ, såsom styrelsen eller bolagsstämman, eller genom fullmakt. Inom ett aktiebolag regleras ofta vad som får tecknas och hur teckningen får ske i bolagsordningen, i styrelsens arbetsordning eller i ett separat dokument om firmateckning. Det finns olika teckningsformer: ensamt tecknande, där en ensam firmatecknare kan skriva under, och gemensamt tecknande, där två eller flera tecknar tillsammans. Det kan även förekomma blandningar och tidsbegränsningar.

Skrivbehörigheten dokumenteras och övervakas vanligtvis i protokoll, fullmaktsdokument eller anställningsinstruktioner. Den kan återkallas, ändras eller upphöra genom beslut av behörig företrädare eller bolagsorgan. I offentliga myndigheter regleras det ofta av lagar och interna riktlinjer för att säkerställa att rätt personer hanterar bindande handlingar.

Användning av skrivbehörighet innebär ansvar för att handlingar som skrivs under verkligen speglar behörighet och uppdragets omfattning. Oegentlig teckning kan leda till ogiltigförklarade avtal och juridiska konsekvenser.