Skolstrukturer

Skolstrukturer beskriver hur skolor är organiserade och hur utbildningen är uppdelad i nivåer, årskurser, program och ansvarsfördelning. De påverkar hur eleverna förflyttas mellan olika faser, hur undervisningen planeras och hur resurser fördelas inom en kommun eller ett land. En central poäng är hur tidiga år och senare utbildning binds samman till en sammanhängande utbildningsväg.

Vanliga nivåer i skolstrukturer inkluderar förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Förskola riktar sig till små barn, förskoleklass till yngre skolelever, grundskolan omfattar vanligtvis årskurserna 1–9 och gymnasieskolan erbjuder olika program, ofta uppdelade i högskoleförberedande och yrkesförberedande inriktningar. Vuxenutbildning finns för personer som behöver vidareutbildning eller omskolning. Dessa nivåer kan vara i samma byggnad eller spridda över olika skolor och campus.

Organisatoriskt styrs skolstrukturer ofta av politiska och administrativa system. I många länder hanteras skolverksamheten av kommuner eller regioner, ibland med privata eller ideella skolor som uppdragstagare men under grundläggande nationella mål. Varje skola har en rektor eller motsvarande ledning och ofta en central skolförvaltning på kommunnivå som ansvarar för övergripande planering, ekonomi och personal.

Undervisningen organiseras enligt nationella eller regionala läroplaner som anger mål, kärnämnen och bedömningskriterier. Skolor kan använda årskursbaserad struktur, ämnesbaserade scheman eller programbaserade upplägg, särskilt i gymnasiet där elever väljer program. Övergångar mellan nivåer och skolor är viktiga moment som påverkar studieresultat och kontinuitet i utbildningen.