Sialinsyror

Sialinsyror, eller sialic acids på engelska, är en familj av sockrade, syrahaltiga mono- och polyomer som vanligtvis utgör det yttersta lädret i glykanylger på cellytor och sekretoriska glykoproteiner. Den vanligaste sialinsyran hos människor är N-acetylneuraminsyra (Neu5Ac); andra arter har ofta N-glykolylerade varianter som Neu5Gc och ett antal O-acetyl-/peroxidmodifieringar. Sialinsyror förekommer frekvent i djurisk vävnad och i bakterier och virus, där deras närvaro påverkar interaktioner med proteiner och receptorer.

I människan saknas i stor utsträckning förmågan att syntetisera Neu5Gc på grund av inaktiveringen av CMAH-genen. Neu5Gc kan därför integreras i vävnader genom kost (t.ex. rött kött) och från mikrobiell metabolism, vilket kan leda till bildning av anti-Neu5Gc-antikroppar med potentiella inflammatoriska konsekvenser och kopplingar till vissa sjukdomstillstånd.

Sialinsyror syntetiseras i cytosolen och aktiveras sedan till CMP-Neu5Ac, som fungerar som donator för sialyltransferaser i Golgiapparaten. Dessa enzymer fäster sialinsyrorna på kolhydrater i glykoproteiner och glykolipider, vilket resulterar i sialisering av glykaner. Vanliga bindningslägen är α2-3 och α2-6 kopplingar till galaktos, samt variationer som O-acetylation och disialylation.

Biologiska effekter inkluderar negativ laddning vid fysiologiskt pH, påverkan på cell-cell- och cell-matrisinteraktioner, samt reglering av immunrespons, virus- och bakteriereceptorer och proteinhaltiga halveringstider för serumproteiner. Sialinsyror spelar därmed en viktig roll i utveckling, immunologi och infektion.