Retroreflektiva

Retroreflektiva material är ytor som reflekterar ljus tillbaka mot ljuskällan som belyser dem. Denna effekt, retroreflexion, gör objekt mer synliga i mörker eller vid svagt ljus eftersom ljuset återvänds till observatören eller förarens öga. Retroreflektion används särskilt där hög synlighet är viktig, till exempel i säkerhetsutrustning och vägmarkeringar.

Den bakomliggande tekniken bygger till största delen på två principer. Glaspärlor (glasbeads) fungerar som små kulor som reflekterar ljuset tillbaka i nästan samma riktning, medan mikroprismatiska ytor använder kub- och prismstrukturer (cube‑corner-prisman) för att vända ljuset bakåt genom internal reflektion. Glaspärlor ger bred synlighet i olika vinklar, medan mikroprismatiska system ofta ger starkare och mer kontrollerad retroreflektion.

Användningsområden inkluderar arbetskläder och skyddsvästar för ökad synlighet, väg- och vägmärken, vägmarkeringar på asfalten samt cykelreflexer och märkskyltar på fordon. Retroreflektiva material finns i olika färger och viklar men grundprincipen är densamma: de gör belysningen starkare när ljuset kommer från en källa nära betraktaren.

Mätning och standarder: Retroreflektivitetsnivåer bedöms med fotometriska mätningar vid standardiserade observations- och belysningsvinklar. Internationella och nationella standarder beskriver testmetoder, klassificering och krav på prestanda för olika typer av retroreflektiva produkter.

Underhåll och begränsningar: Smuts, slitage och väderpåverkan kan försämra retroreflektion över tid. Regelbundet underhåll, rengöring och skydd mot grov nötning förlänger livslängden och bibehåller synligheten.