Reseberättelse

Reseberättelse är en litterär genre som beskriver resor där upplevelser, observationer och intryck återges i skrift. Den kan vara självbiografisk eller berättad i tredjeperson, men är ofta centrerad kring resenärens perspektiv och tids- och platsangivelser. Typiska inslag är färdväg, möten med människor, intryck av landskap, arkitektur, klimat och språk samt reflektioner kring kultur och samhälle under resans gång.

En reseberättelse syftar ofta till att förmedla upplevelser och kunskap snarare än att fungera som praktisk guide.

Historiskt har reseberättelser varit viktiga källor till geografisk och kulturell information. Under upplysningen och 1800-talet växte de fram i tryckta tidskrifter och böcker i samband med vetenskapliga expeditioner, koloniala resor och pilgrimsmotiv. De kunde fungera som underhållning, utbildningsmaterial eller ethnografiskt material.

Skillnaden mellan reseberättelse och relaterade genrer som reseskildring eller resejournal är betoningen: reseskildningar kan vara mer litterära och estetiska, medan resejournaler ofta fokuserar på vardagliga detaljer och praktisk information.

I modern tid har reseberättelsen utvecklats till bloggtexter, essäer och längre dokumentärer där upplevelse blandas med kulturstudier, samhälls- och miljöreflektioner.

Sammanfattningsvis är reseberättelsen en berättande skildring av en resa som fokuserar på upplevelser och observationer av platser och människor längs vägen.