Religiós

Religiös är ett svenskt adjektiv som beskriver vad som rör eller bygger på religion. Det kan syfta på trosföreställningar, religiösa praktiker, institutioner eller identiteter som är kopplade till en religion. Religiös kan också beskriva en livsåskådning där religionen spelar en central roll, i motsats till sekulära eller icke-religiösa ståndpunkter. Ordet härstammar från latin religiō och har i svenskan kommit att beteckna en bred rad fenomen kopplade till tro och religiöst liv.

Religiösitet (religiöshet) är ett sociologiskt begrepp som beskriver i vilken grad en person eller grupp engagerar sig i religiösa övertygelser och praktiker. Traditionellt har man talat om olika dimensioner, såsom tro (kännedom om och övertygelse om gud/gudar), praktiker (gudstjänstbesök, bön, sakrament), betydelse i livet och tillhörighet eller identitet. Den klassiska skiljelinjen mellan inre religiositet och yttre religiositet används inom psykologi och sociologi för att beskriva huruvida religiositeten motiveras av innerlig tro eller av yttre skäl som socialt tryck, tradition eller nytta.

Religiösitet kan uppträda i olika former: individualiserad religiositet där tro och praktik sker privat, och kollektiv religiositet där gemenskaper, kyrkor eller moskéer fungerar som centra för ritualer och gemenskap. Begreppet används också i jämförande religion och studier om sekularisering, religiös pluralism och religiös identitet i multikulturella samhällen. Det kan vara märkbart i lagstiftning, undervisning och offentlig debatt där religiösa yttranden möter sekulära normer.

I Sverige är samhällets religiösa liv ofta beskrivet som en hög grad av sekularisering och pluralism. Institutioner som Svenska kyrkan har minskat i medlemsantal, medan andra religiösa traditioner och sekulära livsåskådningar blivit mer framträdande. Trots det bibehålls religionsfrihet och religiösa uttryck får ofta plats i offentliga livet, särskilt i sammanhang som invandrargrupper eller religiösa samfund i lokal samhällsverksamhet.