Referensfel

Referensfel är ett fel som uppstår när ett program försöker använda en referens till ett objekt som inte är giltigt längre. Det kan bero på att referensen är null, att den pekar på ett objekt som har förstörts, eller att den används efter att det har frigjorts. Referensfel förekommer i de flesta programmeringsspråk, men hur det uppstår och hur det hanteras varierar mellan språk.

Vanliga orsaker inkluderar nullreferering (försök att använda ett värde som inte finns), användning av frigjort minne eller oinitierade referenser. I språk utan minnes­säkerhet leder detta ofta till krascher eller segfaults, medan vissa språk rapporterar undantag som NullPointerException eller liknande fel vid körning. Oväntad användning av referenser kan också uppstå när referenser blir ogiltiga av livstidsbegränsningar eller felaktig ägandehantering.

Konsekvenserna av referensfel kan vara allvarliga: programkrascher, dataförlust eller säkerhetsrisker. I miljöer med manuell minneshantering är felaktiga referenser en vanlig källa till undefined behavior, medan språk med inbyggd minnessäkerhet försöker reducera risken genom språk- eller körmiljefunktioner.

Förebyggande och behandling inkluderar att alltid initiera referenser, använda säkra referenstyper eller optional/nullable-typer, samt följa goda ägande- och livstidsregler i språket (t. ex. RAII och smarta pekare i C++, borrow checker i Rust). Många moderna språk erbjuder mekanismer för null-säkerhet eller tydliga hanteringsvägar för saknade värden. Diagnostik av referensfel sker genom enhetstester, dynamisk analys samt statiska analyser och verktyg som AddressSanitizer eller Valgrind vid behov.