Radioregulering

Radioregulering är reglering och förvaltning av radiofrekvensspektrum och relaterade radiosystem för att säkerställa ordnad användning, effektivitet och interoperabilitet i trådlös kommunikation. Den syftar till att förebygga störningar, fördela spektrum enligt allmänna intressen och främja innovation samt konkurrens.

De viktigaste beståndsdelarna inkluderar spektrumförvaltning och planering; licensiering och tillgångsmodeller; tekniska standarder och utrustningsgodkännande; övervakning och tillsyn; samt internationell samordning.

Internationell koordinering sker genom ITU-R och regionala organ som CEPT; i Sverige är Post- och telestyrelsen (PTS) en central myndighet som ansvarar för spektrumförvaltning, licensiering och tillsyn. Regleringen omfattar hur olika frekvensband tilldelas till olika användningsområden som mobiltelefoni, television, satellitkommunikation och fasta länkar, samt vilka tekniska krav som gäller för utrustning och systemtillstånd.

Aktörer och processer påverkas av mål som säkerhet, konkurrensneutralitet och konsumentskydd. Regleringen avgör hur nya tjänster som 5G, bredbandsautonomi och Internet of Things får plats, samtidigt som störningar, spektrumanvändning och gränsöverskridande interferens hanteras genom samarbete.

Trender inom radioregulering inkluderar dynamisk spektrumåtkomst och delad användning av frekvensband, harmonisering av regler och priser inom internationella och regionala samarbetsstrukturer samt användning av auktioner och administrativa tillstånd för finansiering av spektrumutveckling.