Procedurrättvisa

Procedurrättvisa är uppfattningen om hur rättsliga eller administrativa beslut fattas och om processen upplevs som rättvis mot dem som berörs. Begreppet betonar att själva hur beslutet når fram kan påverka människors förtroende och viljan att följa beslutet, oavsett utgången. Procedurrättvisa skiljer sig från distributiv rättvisa, som handlar om rättvisan i utfall och belopp; procedurrättvisa fokuserar i stället på procedurens kännetecken.

Vanliga dimensioner som ingår i procedurrättvisa är: möjligheten att göra sin röst hörd och få synpunkter inlagda i processen (voice), neutralitet och opartisk tillämpning av reglerna, respekt och värdighet i behandlingen av parterna, tydlig kommunikation om skälen till beslut och omständigheter, samt konsekvent och tillförlitlig tillämpning av regler som hindrar godtycklighet. Tillgång till information och möjlighet att lämna bevis, samt möjligheten att överklaga eller få ett motiverat beslut, är också viktiga delar.

I praktiken används begreppet inom domstolar, polisiära myndigheter och offentliga förvaltningsprocesser. Forskning visar att uppfattad procedurrättvisa ökar legitimiteten hos myndigheter, ökar följsamhet med beslut och främjar samarbete, även när utfall av beslutet inte gynnar den enskilde. Kritik inkluderar att kulturspecifika uppfattningar om vad som är rättvist varierar och att fokus på process kan uppfattas som byråkratisk eller ineffektiv om det inte balanseras med effektivitet.