Plastfilmer

Plastfilmer är tunna plastmaterial som används främst för emballage och skydd av produkter. Vanliga material är polyeten (PE), polypropen (PP) samt PET och ibland PVC. Filmen kan vara genomskinlig eller färgad och i enskiktiga eller flerskiktiga konstruktioner. Tjockleken varierar ofta från cirka 8 till 200 mikrometer för livsmedelsomslag upp till flera hundra mikrometer för industriellt skydd. Orienterade filmer såsom BOPP och BO-PET har högre styrka och bättre genomskinlighet.

Tillverkning sker huvudsakligen genom extrusionsprocesser. Blown film extrusion (blåst film) och cast film extrusion (avställd film) är de vanligaste metoderna. Filmer lamineras ofta med andra material eller uppbyggs som multiskikt för att uppnå önskad barriär- och mekanisk prestanda. Ytbehandlingar som glans, värmebehandling eller tryckbar yta används för att förbättra emballering och hanterbarhet.

Användningsområden inkluderar livsmedelsförpackningar, detalj- och industriprodukter, skyddsfilmer för bygg- och möbelindustrin samt växthusfilmer för jordbruk. Filmer används också som skyddande ytförseglingsfilmer och som transportfilm runt produkter.

Hållbarhet och återvinning: Många högpresterande filmer är flerskiktade och svåra att återvinna i befintliga system; monomaterialfilmer är enklare att återvinna. Biobaserade och biologiskt nedbrytbara alternativ finns (t.ex. PLA, PHA) men begränsas av barriäregenskaper och kostnad. Återvinning och sortering varierar mellan regioner. Utvecklingen fokuserar på lättare, återvinningsbara filmer och förbättrad prestanda utan ökade miljöeffekter.