Planeringshierarkin

Planeringshierarkin är ett begrepp inom samhällsplanering som beskriver hur planer på olika nivåer relaterar till varandra och hur de styr beslut om markanvändning, byggande och utveckling. Systemet bygger på att övergripande mål i nationell eller regional politik tolkas och översätts i kommunal planering och genomförande.

På nationell nivå sätter regeringen och statliga myndigheter ramar och mål för samhällsutvecklingen. Regional planering koordinerar kommunernas planer inom en region och främjar samordning av frågor som trafik, miljö och näringsliv över kommungränserna. Den regionala nivån är i många fall vägledande och samordnande, med syfte att uppnå hållbar utveckling över ett större geografiskt område.

Kommunal planering utgör den praktiska och detaljerade nivån. En översiktsplan är kommunens övergripande vägledning för mark- och vattenanvändning, bebyggelse och transportfrågor, utan juridiskt bindande verkan i alla fall. Detaljplanen är juridiskt bindande inom det utpekade området och reglerar exakt hur mark och byggnader får användas, utformas och byggas. Genomförandeplaner och bygglov processas sedan inom ramen för detaljplanen.

Planeringshierarkin stöder konsekvens, tydlighet och samordning i beslutsgången och underlättar hållbar utveckling. Planerna kan överklagas eller ändras vid behov, vilket stärker rättssäkerheten och medborgarnas inflytande i planeringsprocessen.