Placeboansatser

Placeboansatser är ett svenskt begrepp som används inom medicinsk forskning för att beskriva strategier och designinslag där placeboeffektens mekanismer utnyttjas för att bedöma behandlingars effekt. Begreppet används ibland för att referera till olika typer av platsbo-design eller contextuella tillvägagångssätt som bidrar till upplevd eller verklig effekt utan aktiva läkemedelskomponenter. Termen är inte en enhetligt definierad standard i alla svenska källor, utan förekommer i specifika forskningsdiskussioner och metodavsnitt.

Ordet består av placebo och ansats eller tillvägagångssätt, där ansats används i betydelsen ett förfarande eller ett angreppssätt i studiens design. Användningen av begreppet kan därmed spänna över allt från konventional placeboarm i randomiserade kontrollerade försök till mer kontext- eller vårdmiljöbaserade metoder som försöker framkalla eller studera placeboeffekter utan primärt syfte att ge aktiv behandling.

Inom forskningen kopplas placeboansatser ofta till olika designalternativ, såsom placeboarmars konstruktion, användning av blinda eller öppet placebo där deltagarna medvetet vet att de får placebo, samt metoder som undersöker hur psykologiska och sociala faktorer, patientens tro och vårdmiljö påverkar behandlingsutfallet. Dessa ansatser kräver noggrann etisk prövning och tydlig information till deltagarna, särskilt när deception används eller när kliniska beslut kan påverkas av placeboeffekten.

Se även: placebo, klinisk prövning, öppen placebo, nocebo.