PKCSserier

PKCS-serierna är en familj av kryptografiska standarder som publicerats av RSA Laboratories (RSA Security) från början av 1990-talet. De definierar protokoll, nyckelformater och gränssnitt som syftar till interoperabilitet mellan olika kryptografiska produkter och system. Serien används i många säkerhetstekniska tillämpningar, från digitala certifikat till säkra nyckellagringar.

Bland de mest omskrivna standarderna finns PKCS #1, som beskriver RSA-kryptografi inklusive kryptering och signering samt maskningsscheman som OAEP och RSASSA-PSS. PKCS #5 omfattar lösenordsbaserad kryptografi (PBKDF), medan PKCS #7, numera ofta kallad Cryptographic Message Syntax (CMS), beskriver hur digitala signaturer och krypterade meddelanden kapslas. PKCS #8 anger hur privata nycklar lagras och överförs. PKCS #10 beskriver Certification Request Syntax Standard för certifikatbegäran. PKCS #11, eller Cryptoki, definierar gränssnittet för kryptografiska token såsom smartkort och HSM. PKCS #12, Personal Information Exchange, anger hur privata nycklar och certifikat kan kapslas ihop för distribution och import. PKCS #15 specificerar hur tokeninformation lagras i olika miljöer. Andra delar som PKCS #3 (Diffie-Hellman key agreement) har historiskt använts men är mindre dominerande i moderna system.

PKCS-serierna har haft stort inflytande på senare standarder och praxis inom kryptografi, särskilt inom TLS, S/MIME och säker nyckelhantering. De är fortfarande relevanta i många befintliga system och i hårdvara för nyckellagring och autentisering.