PCRteknologia

PCRteknologia är en metod inom molekylärbiologi som används för att amplifiera specifika DNA-segment. Genom upprepade cykler av temperaturväxling kan små mängder DNA först fördubblas många gånger, vilket gör det möjligt att studera eller detektera en specifik genetisk sekvens.

Principen bygger på användning av DNA-polymeras, primers, nukleotider och en buffert. I varje cykel genomförs tre steg: denaturering vid cirka 95°C som separerar DNA-dubbelhelixen, annealing vid en lägre temperatur där primers binder till målsekvensen, och förlängning vid cirka 72°C där DNA-polymeraset syntetiserar nya DNA-strängar.

Varianter: RT-PCR används när målet är RNA och inkluderar omvänt transkriptas. Real-time PCR (qPCR) övervakar amplifieringen i realtid med fluorescens. Digital PCR delar upp provet i många små reaktionskammare för absolut kvantifiering. Multiplex-PCR kan samtidigt förstärka flera mål.

Användningar: klinisk diagnostik för sjukdomar och patogener, forskning, forensik, rättsmedicin, livsmedels- och jordbruksforskning.

Fördelar och begränsningar: hög känslighet och specificitet; snabb och mångsidig; risk för kontaminering och falska positiva; noggrann primersdesign och förekomst av inhibitorer påverkar resultaten.

Historia: PCR utvecklades av Kary Mullis 1983; han tilldelades Nobelpriset i kemi 1993. Idag finns många varianter och förbättringar som ökar hastighet, kvantifiering och tillämpningar inom klinik och forskning.