Orsaksammanhang

Orsaksammanhang är ett begrepp som används inom vetenskapliga discipliners studier av varför fenomen uppstår. Det avser de sammanlänkningar av orsaker och omständigheter som gör ett visst utfall sannolikt, förklarar mekanismerna bakom händelsen och belyser hur olika faktorer samverkar i ett givet sammanhang. Orsaksammanhang skiljer sig från enbart enskilda orsaker eller från ren korrelation genom att betona tidsmässig ordning, mekanismer och påverkan av kontextuella faktorer.

Inom området brukar man tala om olika komponenter i ett orsaksammanhang. Kausala orsaker kan vara nödvändiga eller tillräckliga, eller ligga i en kombination av flera faktorer. Mediatorer förklarar hur en orsaksfaktor leder till ett utfall genom en mellanliggande mekanism, medan moderatorer förändrar styrkan eller riktningen av sambandet beroende av kontexten. Proximala orsaker uppstår nära händelsen, medan distala eller strukturella orsaker verkar genom längre tidsramar och samhällsstrukturer.

Analys av orsaksammanhang bygger ofta på kausal inferens, där man försöker avgöra orsaksriktning och mekanismer. Metoder inkluderar kontrollerade experiment, observationsstudier och beräkningsmodeller som strukturella ekvationer samt grafiska kausalmodeller (så kallade DAGs). Viktiga utmaningar är confounding, tidsordning och risk för övergeneralisering.

Användningsområden för orsaksammanhang finns inom hälso- och sjukvård, socialvetenskap och ekonomi där det är viktigt att förstå hur olika faktorer samverkar; likaså inom politik och juridik när man bedömer ansvar och utformar åtgärder. Begränsningar innefattar att orsaksammanhang ofta är komplexa och kontextberoende samt att slutsatser påverkas av data, modellval och anta-ganden. Se även kausal inferens, mekanismer och korrelation.