Omreglerning

Omreglerning är ett svenskt begrepp som beskriver processen att ändra regleringen av en verksamhet, ett system eller en konstruktion. Ordet bildas av prefixet om- (åter- eller igen) och reglering (reglering). Begreppet används inom juridik, politik och teknik och kan avse både politiska eller regulatoriska förändringar samt tekniska justeringar av kontrollsystem.

Inom juridik och offentlig förvaltning syftar omreglering ofta till förändringar i ramverk, lagar eller myndighetsansvar. Det kan handla om att flytta eller reformera regleringsansvaret mellan olika myndigheter, skärpa eller mjuka upp krav, eller införa nya standarder och övervakningsrutiner. Syftet är vanligtvis att förbättra effektivitet, rättssäkerhet eller miljö- och konsumentskydd, samtidigt som kostnader och administrativ börda utvärderas.

Inom teknik och industri kan omreglerning beteckna recalibrering eller justering av regler- eller styrsystem. Exempelvis kan instrument, mätutrustning eller automationssystem behöva omregleras efter uppgraderingar, förändrade standarder eller nya driftförhållanden för att upprätthålla funktion och noggrannhet.

Processen för omreglering varierar men innefattar ofta utredning och behovsanalys, samråd med berörda parter, utformning av nya eller ändrade regler, implementering samt uppföljning och utvärdering av effekter.

Se även: reglering, reform, recalibrering, standardisering. Etymologi: sammansättning av om- och reglering.