Oligomeriskt

Oligomeriskt är ett adjektiv som används när en molekyl består av ett fåtal upprepade enheter. Oligomerer ligger mellan monomerer och längre polymerer i storlek och struktur. Begreppet används inom kemi, biokemi och materialvetenskap. Den exakta gränsen mellan oligomer och polymer varierar mellan fält, men ofta talar man om ett DP (degree of polymerization) i intervallet cirka 2–20, ibland upp till ett hundratal för vissa system. Vid oligomerisering bildas små kedjor eller sammansatta strukturer av upprepade enheter.

Oligomerer kan förekomma både naturligt och syntetiskt. Inom biokemi förekommer oligomeriska proteiner som bildar dimerer eller tetramerer, och där aktiviteten ofta påverkas av hur subenheterna är associerade.

Inom materialvetenskap används oligomeriska föreningar som byggstenar i lacker, lim och ytmodifierare; de fungerar som funktionella kopplingar som ger specifika egenskaper utan att bilda långt kedja.

Oligomeriska former kan vara dynamiska, med skiftande sammansättningar och reversibel association. De har ofta annorlunda fysikaliska egenskaper jämfört med monomerer eller längre polymerer, till exempel vad gäller löslighet, smältpunkt och bindningsegenskaper.

Analytiskt används tekniker som storleksbaserad kromatografi (SEC), massespektrometri (MALDI-TOF), SDS-PAGE och analytisk ultracentrifugering för att avgöra oligomerernas förekomst och storlek.