Nätkoncessioner

Nätkoncessioner är formella tillstånd som ger ett företag rätt att äga och driva ett offentligt elnät inom ett definierat geografiskt område. I praktiken avser begreppet både distributions- och överföringsnät, och koncessionen reglerar vilken infrastruktur som ingår samt hur nätet får användas och utvecklas.

Genom nätkoncessionen får innehavaren rätt att koppla kunder till nätet, ta ut nätavgifter och ansvara för drift, underhåll och investeringar. Samtidigt följer skyldigheter som säkerställande av driftsäkerhet, kvalitet i leveransen och icke-diskriminerande tillgång för andra aktörer som vill ansluta sig eller använda nätet. Tariffer och regelföljder regleras av en tillsynsmyndighet och övrig lagstiftning för att skydda konsumenter och upprätthålla konkurrens.

Villkoren i en nätkoncession reglerar vanligtvis geografiskt område, nätets omfattning och standarder, krav på rapportering, samt tidsramar för när och hur investeringar ska genomföras. Koncessionen kan ges för en bestämd tidsperiod och kan förnyas, ändras eller återkallas enligt fastställda processer. Vid överlåtelse av koncensionen krävs oftast myndighetsgodkännande och ny prövning av villkoren.

Nätkoncessioner uppstår i regel där nätverken betraktas som naturliga monopol och där säkra, pålitliga och universella tjänster ska garanteras. Även om marknaden kan vara liberaliserad för kunden, bibehålls reglerade ramar för drift och tillgång, prissättning och kapacitetsutbyggnad för att säkerställa samhällsnyttan och skydda konsumenterna.