Nederbördsmätningar

Nederbördsmätningar avser processen att mäta mängden nederbörd som faller på en specifik plats under en viss tid. Nederbörd kan förekomma i form av regn, snö, hagel eller slask. Den vanligaste metoden för att mäta nederbörd är genom att använda en nederbördsmätare, även känd som en regnmätare.

En nederbördsmätare är vanligtvis en cylinderformad behållare med en definierad öppningsyta. När nederbörd faller samlas den upp i behållaren. Mängden nederbörd mäts sedan antingen genom att tömma behållaren och mäta vätskan i en graderad cylinder, eller genom att direkt avläsa nivån på en skala på själva mätaren. För snö mäts vanligtvis djupet och sedan smälts det för att bestämma den vattenekvivalenta mängden.

Automatiska nederbördsmätare använder ofta en vippskålmekanism där en skål fylls med en viss mängd nederbörd och sedan töms, vilket registrerar en "vippning". Dessa kan sedan överföra data elektroniskt. I Sverige utförs nederbördsmätningar regelbundet av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) vid ett nätverk av observationsstationer. Dessa data är avgörande för att förstå klimatet, för hydrologisk planering, jordbruk och för att varna för extrema väderhändelser som översvämningar. Korrekt placering av nederbördsmätare är viktig för att säkerställa representativa mätningar, undvika hinder som träd och byggnader, och för att skydda mätaren från vind som kan påverka insamlingen.