Månlandningen

Månlandningen är beteckningen på bemannade uppdrag som landat på månens yta och studerat den i fältarbete. Den mest kända delen av månlandningarna genomfördes inom NASA:s Apollo-program mellan 1969 och 1972, som en del av rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Målet var att visa teknisk överlägsenhet, samla in geologiska prover och genomföra vetenskapliga experiment på månens yta.

Apollo 11 genomfördes 20–21 juli 1969 (UTC). Farkosten landade i Mare Tranquillitatis. Besättningen bestod av Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Armstrong och Aldrin blev de första människorna att gå på månytan; Armstrong uttalade det berömda citatet vid landningen. Under cirka 21 timmar på månans yta samlades prover, installerades instrument och de återvände sedan till kommandomodulen för återfärd till jorden.

Totalt genomfördes sex bemannade månlandningar: Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17. Apollo 12 landade närmare Surveyor III; Apollo 15, 16 och 17 tog månrover i bruk för längre utforskningar. Månen lämnade även instrument som laserreflektorer som möjliggör precisa mått av avståndet jorden–månen. Tillsammans har tolv människor landat och gått på månytan under dessa uppdrag.

Efter Apollo 17 1972 har inga bemannade månlandningar genomförts. Fokus har legat på obemannade uppdrag och forskning, medan planerna för återkomst har levt vidare inom senare rymdprogram, där NASA:s Artemis-program syftar till att återvända människor till månen i framtiden.