Målglidning

Målglidning är ett begrepp inom organisationsteori och offentlig förvaltning som beskriver hur en organisation eller enhet gradvis ändrar sina mål till följd av hur resultat och processer mäts och belönas. När mål kopplas till kvantitativa indikatorer eller ekonomiska styrmedel uppstår ofta en press att optimera de registrerade resultaten, även om det skulle innebära att det övergripande uppdraget förskjuts.

Mekanismerna innefattar användning av prestationsmått och budgetfördelning baserade på nyckeltal, samt möjligheten att spela in eller manipulera data, fokusera på enklare att mäta aktiviteter och bortse från mindre mättbara men centrala mål. Fenomenet anknyter till Goodharts lag: när ett mått blir ett mål kan det förlora sin informationseffekt och relevans.

Konsekvenserna kan vara att kärnverksamhetens syfte nedprioriteras, att målglidning undergräver legitimitet och leder till ineffektiva eller orättvisa utfall. Exempel finns inom utbildning där fokus ligger på testsiffror snarare än lärandets mål, inom hälso- och sjukvård där processmått dominerar i stället för patienternas verkliga vårdupplevelse, eller inom offentlig upphandling där leverantörer optimerar registrering och dokumentation framför faktisk leverans.

Teoretiskt kopplas målglidning till begreppet målstyrning och till Mertons idé om mål-displacement, där den primära uppgiften ersätts av närstående mål som känns mer omedelbart betingade av systemet. För att motverka effekten föreslås mångfaldiga indikatorer, blandning av kvantitativa och kvalitativa bedömningar, samt regelbundna omvärderingar av mål och belöningsstrukturer.

Se även: Goodharts lag, målstyrning, offentlig förvaltning, prestationsmätning, mål-displacement.