Målbandbredd

Målbandbredd, eller target bandwidth, är ett svenskt begrepp som används inom teknisk planering för att beskriva den önskade eller nödvändiga dataöverföringshastigheten i ett system för att uppfylla specificerade prestandakrav. Begreppet används främst vid kapacitetsplanering, design och utvärdering av nätverk, mediedistribution och signalbehandling. Målbandbredd är inte det uppmätta eller tillgängliga bandbredden utan en planerad nivå som beräknas utifrån behov, kvalitetοch serviceavtal.

Hur målbandbredd bestäms varierar mellan applikationer men utgår ofta från förväntad trafik, tjänstenivåer, toppbelastning, burstbeteende och protokollöverhead. Vidare tar man hänsyn till utrymme för framtida ökning, felmarginaler och eventuella krav på kvalitetslösningar som QoS. Inom nätverksdesign kan målbandbredd användas för att bestämma resursfördelning, redundans och nätverkstopologier, medan det i trådlösa system kan relatera till det spektrum eller den bandbredd som krävs för önskad kapacitet och tillförlitlighet.

Mätbarhet och uttryckssätt skiljer sig beroende på sammanhang; målbandbredd kan anges i bitar per sekund (bps) eller i frekvensutrymme i hertz för krav på signal- och moduleringseffektivitet. Det används som referenspunkt i planer, tekniska specifikationer och SLA:er för att säkerställa att alla intressenter har en gemensam bild av vad som ska uppnås och hur framsteg ska följas upp.

Se även: bandbredd, kapacitetsplanering, kvalitetssäkring, prestanda.