Mättnadstillstånd

Mättnadstillstånd beskriver den fortsatta känslan av fullhet som uppstår efter en måltid och som dämpar aptiten samt fördröjer nästa måltid. Inom näringsvetenskapen används begreppet för att förstå vad som styr hur mycket vi äter och när vi väljer att äta igen. Det är viktigt att särskilja mättnadstillstånd från den omedelbara processen att avsluta en måltid (satiation) och från den långsiktiga återhämtningsbehoven (satiety).

De fysiologiska mekanismerna inkluderar magsäckens tömning och utvidgning, tarmkanalens näringssensorsystem samt inlagring av deras hormoner. Hormoner som CCK, PYY och GLP-1 samt insulin bidrar till att minska hunger och främja mättnad. Ghrelin ökar hunger och minskar mättnad innan måltiden. Signalsystem i hypothalamus och hippocampus integrerar dessa signaler med minnen och beroenden.

Faktorer som påverkar mättnadstillståndet är måltidens volym, energi- och näringstäthet, proteininnehåll, fiberinnehåll samt fett- och kolhydratfördelning. Smakens intensitet, portionstorlek och tidpunkt på dagen spelar också roll. Individuella skillnader i metabolism, kroppssammansättning, fysisk aktivitet samt psykosociala faktorer leder till stor variation i hur länge mättnadstillståndet varar.

För forskning och praktisk näringsrådgivning används olika mått för att bedöma mättnad. Subjektiva skattningar av mättnad via visuell analog skala används ofta tillsammans med objektiva mått som energipåfyllning i en måltid, ad libitum energy intake eller längd till nästa måltid. Begreppet är centralt i viktkontroll, kostplanering och behandling av ätstörningar samt metabola sjukdomar.