Modelltänkande

Modelltänkande är ett tillvägagångssätt för att förstå och analysera komplexa system genom att använda förenklade representationer av verkligheten. Dessa representationer kan vara mentala modeller som människor bygger i huvudet eller formella modeller som byggs med matematik, diagram eller datorbaserade simuleringar. Syftet är att fånga nyckelfaktorer, deras samband och systemets dynamik så att man kan förutsäga beteenden, testa antaganden och underlätta kommunikation.

Modellerna kan vara olika typer, från konceptuella och grafiska verktyg som orsak-verkan-diagram och strukturförklaringar till matematiska eller agentbaserade modeller. Genom att identifiera variabler, samband, återkopplingsslingor och tidsfördröjningar kan man simulera hur förändringar leder till olika utfall och därigenom stötta beslut i osäkra miljöer.

Historiskt har modelltänkande vuxit fram ur systemtänkande och samtida beslutsforskning. Viktiga influenser inkluderar systemdynamik och forskning om hur människor formar mentala modeller som påverkar deras bedömningar och beslut. Modelltänkande används idag inom företag, offentliga sektorn, utbildning och teknikdesign för strategisk planering, riskbedömning och policyutveckling.

Begränsningar finns dock: modeller är förenklingar och byggs på antaganden och data som kan vara felaktiga eller ofullständiga. Därför är det viktigt att använda flera modeller, genomföra känslighetsanalyser och kontinuerligt uppdatera dem när ny information framkommer.

Se även: mental modell, systemtänkande, systemdynamik, matematisk modellering.