Minnesrymden

Minnesrymden, eller memory space, är ett begrepp som vanligtvis används inom datorvetenskapen för att beskriva den mängd data som kan lagras och adresseras av ett datorprogram eller ett helt system. Den delas ofta upp i fysiskt minne (RAM och cache) och i den logiska minnesrymden som operativsystemet kan adressera genom virtuell minneshantering.

Arkitekturen avgör hur mycket minne som kan adresseras. Ett 32-bitars system har i teorin ett adresserbart utrymme på cirka 4 gigabyte, medan ett 64-bitars system kan adressera mycket mer. Den faktiska nyttjandet påverkas av minneskonfiguration, operativsystem och mjukvarans design.

Virtuell minneshantering gör att varje process får en separat adressrymd, vilket ofta gör att program kan använda mer minne än vad som fysiskt finns i datorn. Denna adress­ering möjliggör paging eller swapping till sekundärminne och bidrar till isolering mellan processer och stabilitet.

Fysiskt minne är volatilt och mycket snabbt, medan icke-volatile enheter såsom SSD eller hårddisk används för att utöka den sammanlagda minnesrymden när det behövs. Minneshantering omfattar frågor som minnesfragmentering, cache-hierarki och minnesläckor i mjukvara.

Inom kognitionsvetenskapen används termen också i vardagligt tal för människans minneskapacitet. Här syftar minnesrymden på hur mycket information som kan lagras och hur väl den kan återkallas under olika kognitiva belastningar, samt hur arbetsminne och långtidsminne samverkar.