Medelblodglukos

Medelblodglukos (MBG) är en beskrivning av den genomsnittliga koncentrationen glukos i blodet under en viss tidsperiod. Begreppet används främst inom diabetesvården för att få en överblick över hur väl glykemin kontrolleras över längre tid. MBG kan beräknas på flera sätt: från HbA1c som ett indirekt mått på medelglukos över ungefär två till tre månader, eller direkt från glukosvärden erhållna med kontinuerlig glukosmätning (CGM) eller självmätning av glukos (SMBG) över en vald period.

Om MBG beräknas från HbA1c används ofta den uppskattade årliga glukosnivån (estimated average glucose, eAG). Formlerna ger eAG i mg/dL eller mmol/L; till exempel eAG i mg/dL ≈ 28,7 × HbA1c − 46,7, vilket motsvarar ungefär eAG ≈ 1,59 × HbA1c − 2,59 i mmol/L. MBG från CGM/SMBG anges vanligtvis som medelvärde av avlästa glukosvärden över tidsperioden, i enheter mg/dL eller mmol/L.

Betydelse och användning: MBG ger information om långsiktig glykemisk exponering och används tillsammans med HbA1c, tidsin-range (TIR) och glukosvariabilitet för att bedöma kontrollen och anpassa behandling. Höga MBG-värden är associerade med ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer; låga MBG-värden kan indikera hypoglykemier eller överdriven behandling.

Begränsningar: MBG fångar inte helt glukosets variation under dygnet eller förekomsten av hypoglykemier. HbA1c kan påverkas av faktorer som vissa blodbilds- eller järnstatusförhållanden. Vid CGM kan mätfel och sensorproblem uppstå.