Maktsätt

Maktsätt är ett svenskt begrepp som beskriver de metoder genom vilka en aktör – till exempel en stat, en politisk ledare, ett företag eller en organisation – utövar och upprätthåller inflytande och makt. Begreppet fokuserar på hur maktutövning går till i praktiken, inte bara på vilka mål som eftersträvas.

Vanliga maktsätt kan delas in i två breda kategorier: tvångsbaserade och icke-tvångsbaserade. Tvångsbaserade maktsätt omfattar användning av fysiskt eller politiskt tvång, hot om våld, sanktioner och repressiva åtgärder som syftar till att erhålla följsamhet. Icke-tvångsbaserade maktsätt inkluderar ekonomiska incitament, diplomatiska förhandlingar, legitimering av ordningar och normativa eller idébaserade mekanismer som bygger på uppfattad rättvisa eller legitimitet. Till ytterligare dimensioner räknas kontroll över information och kommunikation (propaganda, censur, framing) samt organisatorisk och rättslig makt (regulering, byråkratiska processer, institutionell kapacitet). Dessa maktsätt kan kombineras och anpassas till kontext.

Användningsområdena sträcker sig över internationell politik, nationell politik och organisationssammanhang. I internationellaRelationer används ofta en blandning av militära och ekonomiska verktyg tillsammans med diplomati och allianser. Inom offentliga myndigheter och företag prövas maktsätt genom regler, budgetprioriteringar, ledarskapskulturer och kommunikation med olika intressenter.

Viktiga frågor i analysen av maktsätt är hur effektiva metoderna är, vilka konsekvenser de får för rättssäkerhet och legitimitet samt hur maktstrukturer förändras över tid och i respons till motstånd.