Låneordbildning

Låneordbildning är en term inom språkvetenskapen som beskriver hur nya ord bildas i ett språk genom att låna in ord och/eller språkliga mönster från andra språk och anpassa dem till det egna språket. Begreppet omfattar både direkta låneord och låneordsöversättningar (calques). Genom låneordbildning utvidgas vokabulären inom områden som teknik, ekonomi, kultur och vardagsliv.

I huvudsak finns det två vägar i låneordbildningen: direkta låneord där ett främmande ord lånas rakt av och anpassas fonetiskt och ortografiskt till svenska; och låneordsöversättningar (calques) där betydelsen översätts eller strukturen efterliknas. Exempel på direkta låneord är budget, tacos, robot, blogg och e-post. Ett välkänt calque är nätverk, som bygger på att engelska network översätts till svenska nät- och verk.

Låneordbildningen påverkas av hur svenska ljud och stavning låter; främmande ljud anpassas till svenska fonetiska regler så att orden blir lätta att uttala och skriva. Den nya termen får ofta svenska böjningsformer och ingår i svenska sammansättningar, exempelvis i e-post eller bloggplattform. Vissa låneord används som byggstenar i nya ord genom prefix eller suffix, till exempel cyber- i cyberbrott eller e- i e-post, vilket visar hur främmande morfem blir en del av svenskt ordsystem.

Historiskt har svenskan tagit in låneord från flera språk. Under 1800-talet kom influenser från franskt och tyskt, medan engelska låneord dominerat inom teknik, affärer och populärkultur under senare tid. Låneordbildningen speglar språkkontakt och samhällsförändringar och bidrar till vokabulärens utveckling samtidigt som den ofta väcker frågor om språklig identitet och renhet.