Limbindningar

Limbindningar är sammanfogningsmetoder där två eller flera ytor kopplas samman med ett lim som härdar till en fast bindning. De används istället för eller tillsammans med mekaniska fästen och kan ge jämn tryckfördelning, möjlighet att sammanfoga olika material och bättre estetik.

Verkningsprincipen bygger på adhesion och kohesion. Adhesion uppstår när limmets molekyler fäster vid ytan och eventuellt tränger in i porer. Kohesion är limmets egen styvhet och styrka. Bindningens styrka påverkas av yttyp, ytfukt, temperatur, fukt och hur väl ytan förberetts.

Vanliga limtyper inkluderar vattenbaserade lim (t.ex. PVA och dispersionslim), epoxylim, polyuretanlim, cyanoakryl- och silikonlim. Valet beror på substrat (trä, metall, plast), belastning, miljö och eventuell rörelse i fogar. Förberedelser innefattar rena, torra ytor utan fett eller damm, jämn limapplikation och korrekt pressning under härdningstiden.

Hållfasthet och livslängd bestäms av limets egna egenskaper, ytan och hur kroppen utsätts för temperatur, fukt och mekanisk belastning. Limbindningar kan ge starka, lätta fogar men kan vara känsliga för vatten, kemikalier eller rörelse där fogar arbetar.

Användningsområden omfattar trä-, metall- och plastkonstruktioner, möbler, bygg- och snickeriarbeten samt vissa delar av bil- och elektronikindustrin. Bedömning av styrka görs vanligtvis med statiska drag- eller skjuvtester och peel-test beroende på limtyp och tillämpning.

Säkerhet och miljö kräver korrekt hantering, ventilation och borttagning av avfall enligt lokala regler.