Lagringsvolym

En lagringsvolym är en logisk eller fysisk enhet som tillhandahåller lagringsutrymme för data och som upplevs av operativsystemet eller applikationen som en enhet att lagra på. Den kan vara en enskild disk, en partition, en logisk volym eller en volym i ett intelligent lagringssystem. I praktiken används begreppet ofta när man beskriver hur lagringskapacitet organiseras och hanteras i datorer, servrar och molnmiljöer.

Olika typer av lagringsvolymer finns beroende på sammanhang. Fysiska volymer motsvarar riktiga hårddiskar eller SSD-enheter, medan logiska volymer skapas och hanteras av volymhanterare som LVM på Linux eller liknande tekniker i andra operativsystem. I många system används även volymer i RAID-konfigurationer eller i filerystembaserade lösningar som ZFS eller Btrfs, där volymen kan bestå av flera fysiska enheter för redundans och prestanda. I virtualiserade miljöer och moln används ofta lagringsvolymer som separata enheter som kan kopplas till virtuella maskiner eller containrar.

När en lagringsvolym används måste den oftast partitioneras eller formateras med ett filsystem och montas eller anslutas till ett katalogträd eller applikation. Volymer kan också hanteras av programvara för att stödja funktioner som resizing, snapshotting, kloning och migrering utan betydande avbrott. Säkerhet och prestanda påverkas av kryptering, åtkomstkontroller, IOPS och kvarvarande kapacitet.

Lagringsvolym används brett i servrar, databaser, virtuella maskiner, applikationslagring och molninfrastruktur där tydlig separation och flexibilitet av lagringsresurser gör det möjligt att optimera adminsistrationen och arbetsbelastningar.