Laboratorielösningar

Laboratorielösningar är en homogen blandning av ett löst ämne och ett lösningsmedel som används i kemiska, biologiska och medicinska laboratorier. Oftast är lösningsmedlet vatten och lösningsämnet ett salt, socker, organisk förening eller biologiskt material. Sammansättningen bestämmer egenskaper som pH, redoxpotential, ledningsförmåga och densitet, vilka i sin tur påverkar analytiska metoder och reaktioner.

Vanliga typer av laboratorielösningar är standardlösningar med kända koncentrationer (för kalibrering och kvantifiering), buffertlösningar som upprätthåller stabilt pH, fysiologiska saltlösningar (t.ex. 0,9 % NaCl) för provtagning och biokemiska tester, samt odlings- och uppväxtmedia för mikroorganismer eller celler. Reagenslösningar är beredda att användas direkt i reaktioner.

Tillverkning och kvalitetskontroll kräver noggrann måtttagning, korrekta beräkningar av molaritet eller molalitet och dokumentation. Vanliga måttbegrepp är molaritet (mol per liter), normalitet eller molalitet. Varje lösning dokumenteras med namn, koncentration, lösningsmedel, datum, ansvarig och säkerhetsuppgifter (SDS).

Förvaring kräver tätförslutade behållare, etiketter med innehåll och faror, samt lämplig temperatur och ljusskydd där det behövs. Vissa lösningar har kortare hållbarhet och måste bytas ut regelbundet.

Säkerhet och avfallshantering är grundläggande: använd personlig skyddsutrustning, hantera lösningar enligt skyddsblad och lokala regler för kemiskt avfall.