Könsfördelning

Könsfördelning avser hur en befolkning eller en organisation är fördelad mellan olika kön eller könsidentiteter. Begreppet används för att beskriva andelen individer som tillhör olika kön, vanligtvis åtskilda som män och kvinnor, samt ibland andra könsidentiteter eller icke-binär identitet. Förloppet kan påverkas av faktorer som födelsetal, migration, livslängd och sociala strukturer.

Den används inom demografi, arbetsliv och policyanalys. Vanliga mått är andelen män och kvinnor i en population, könsbalans i olika åldersgrupper samt mått som könsbalansindex eller jämställdhetsmått. Inom arbetslivet bedöms könsfördelningen bland anställda, chefer eller styrelseledamöter, och det studeras ofta över- eller underrepresentation i specifika yrken eller sektorer.

Användningsområdena omfattar analys av jämställdhet, arbetsmarknadsdeltagande, utbildning, politisk representation och idrott. Förändringar i könsfördelningen kan spegla effekter av policy, historiska långsiktiga trender, migration eller demografiska skiften. Data samlas vanligtvis via folkräkningar, arbetskraftsundersökningar och administrativa register, och tolkningen kräver ofta hänsyn till kontext och hur kön registreras.

Begränsningar och debatt kring könsfördelning rör sig bland annat kring kön som socialt konstruerat fenomen och inkluderandet av könsidentiteter utanför den binära uppdelningen. Data kan vara ofullständiga eller jämförelser mellan länder och grupper kan vara problematiska på grund av olika insamlingsmetoder och kulturella faktorer.