Kärnvapenavskräckning

Kärnvapenavskräckning, även känt som nukleär avskräckning, är en strategi som bygger på idén att innehav av kärnvapen kan förhindra fientliga stater från att attackera. Principen är att en attack med kärnvapen skulle leda till en vedergällning med kärnvapen som skulle orsaka oacceptabel skada för angriparen, en doktrin som ofta kallas ömsesidig garanterad förstörelse (MAD). Denna uppfattning avskräcker potentiella motståndare från att inleda en militär konflikt, särskilt en som involverar kärnvapen, på grund av de katastrofala konsekvenserna.

Avskräckningsstrategin bygger på tron att motståndaren agerar rationellt och inte vill utsätta sig för förstörelse. Detta kräver trovärdighet i hotet om vedergällning, vilket vanligtvis uppnås genom att ha en kärnvapenarsenal som kan överleva en första attack och fortfarande genomföra en förödande motattack. Förutom att avskräcka direkta kärnvapenattacker, anser vissa att kärnvapen kan avskräcka konventionella storskaliga attacker från kärnvapenmakter.

Kärnvapenavskräckning har varit en central del av internationell säkerhetspolitik sedan slutet av andra världskriget. Kritiker pekar dock på de enorma mänskliga och miljömässiga riskerna associerade med kärnvapen, samt möjligheten att en konflikt eskalerar okontrollerat trots avskräckningsförsöken. Debatten om kärnvapenavskräckningens effektivitet, moral och långsiktiga hållbarhet pågår ständigt.