Kärnförmågor

Kärnförmågor är grundläggande färdigheter och kompetenser som anses centrala för en persons eller en organisations förmåga att fungera effektivt i ett visst sammanhang. Begreppet används i utbildning, arbetsliv och strategisk planering för att peka ut de förmågor som är särskilt viktiga att utveckla och värdera.

I utbildningssammanhang avser kärnförmågor ofta generella lärandeförmågor såsom kritiskt tänkande, problemlösning, kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och digital kompetens. I arbetslivet används termen för att beskriva organisatoriska eller individuella styrkor som skapar konkurrensfördelar, till exempel teknisk expertis, innovationsförmåga eller kundorientering. Begreppet kan även tillämpas inom offentlig förvaltning och försvar för att fokusera resurser mot prioriterade kapaciteter.

Utveckling av kärnförmågor sker genom undervisning, träning, arbetslivserfarenhet och fortlöpande kompetensutveckling. Bedömning kan vara både formell, genom prov och utvärderingar, och informell, genom praktik och observation. Diskussioner kring kärnförmågor betonar ofta vikten av överförbarhet mellan kontexter och livslångt lärande.

Kritik mot begreppet pekar på risk för vaghet och normativt urval av vilka förmågor som räknas som "kärna", samt svårigheter att mäta komplexa förmågor på ett rättvist sätt. Trots detta används konceptet brett som ett verktyg för prioritering och planering.