Kontrollmål

Kontrollmål är en term som används inom svenska företag och offentliga verksamheter för att beskriva specifika mål som används för att kontrollera och styra en process eller verksamhet. De utgör de önskade resultaten som ledningen vill uppnå och upprätthålla genom kontinuerlig uppföljning. Kontrollmålen formuleras ofta som kvantitativa mål eller tydliga kriterier som kan mätas eller observeras.

Syftet med kontrollmål är att ge vägledning för planering, genomförande och uppföljning. De hjälper till att säkerställa att processer uppfyller krav, levererar värde och följer fastställda risknivåer. Kontrollmål gör det möjligt att upptäcka avvikelser och att initiera åtgärder när prestationen inte når målen. Det är vanligt att målen formuleras enligt SMART-principen.

I praktiken sätts kontrollmål för processer, produkter eller tjänster och följs upp med relevant data. Data samlas in regelbundet och jämförs med målvärdet. Om prestationen avviker från målet vidtas korrigerande åtgärder och resultaten följs upp i lednings- eller förbättringsarbete.

Vanliga tillämpningar finns inom kvalitetsarbete (t.ex. avvikelsefrekvens, defektandel), drift och service (till exempel leveranstid, svarstid), samt miljö och säkerhet (förbrukning, incidentantal). I offentliga verksamheter används kontrollmål ofta för att beskriva serviceförväntningar och överenskomna tidsramar för handläggning.

Relation till KPI och revision: Kontrollmål är relaterade till KPI:er men skiljer sig i fokus. KPI:er mäter prestanda, medan kontrollmål beskriver den önskade nivån som resultaten ska nå. De följs upp genom rapportering, intern kontroll och externa eller interna revisioner.