Kondensationsvärmen

Kondensationsvärmen, även känd som latent värme vid kondensation, är den energi som frigörs när en gas övergår till en vätska vid konstant temperatur och tryck. Denna värme är lika stor som den energi som krävs för att förånga vätskan till en gas vid samma förhållanden, vilket är förångningsvärmen. När gasmolekylerna samlas och bildar vätskebindningar minskar deras potentiella energi, och denna minskning frigörs som värmeenergi till omgivningen.

Fenomenet kondensation är vanligt i naturen. När vattenånga i atmosfären kyls ner till sin daggpunkt, kondenserar den till små vattendroppar eller iskristaller och bildar moln. Den kondensationsvärme som frigörs bidrar till att driva atmosfäriska processer som vindar och stormar. Ett annat exempel är när ånga från en varm dusch träffar de kallare badrumsväggarna och kondenserar, vilket frigör värme och bidrar till att värma upp rummet något.

I industriella processer utnyttjas kondensationsvärmen ofta. I värmeväxlare används den för att överföra värme från en process till en annan. Vid produktion av elektricitet i kraftverk kondenseras ånga efter att den passerat genom turbinen, och den frigjorda värmen kan sedan användas för uppvärmning eller kylning. Att förstå och kontrollera kondensationsvärmen är därför viktigt inom många tekniska och naturvetenskapliga områden.