Kondensationsvägar

Kondensationsvägar är en term inom biokemi och metabolism som beskriver anabola biosyntetiska vägar där små enheter kopplas samman till större molekyler genom kondensationsreaktioner, oftast med avlägsnande av vatten. Dessa vägar bygger upp cellulära strukturer och föreningar som proteiner, polysaccharider, lipider och nukleinsyror och är därmed centrala för tillväxt, underhåll och lagring av energi och material.

I kondensationsreaktioner binds två molekyler och ett småmolekyl frigörs, oftast vatten. Reaktionerna är vanligtvis energikrävande och drivs genom koppling till energirika donorier som ATP eller liknande molekyler. Enzymer som kallas ligaser eller synthetaser katalyserar ofta dessa steg, ibland med hjälp av aktiverade substrat som acyl- eller nukleotidtrifosfater.

Exempel på kondensationsvägar inkluderar proteinsyntesen där aminosyror förenas genom peptidbindningar, glykosytetsvägar där monosakkarider länkas via glykosidbindningar för att bilda disakarider och polysackarider, samt lipidsyntes där fettsyror eller fettsyra-aktiverade intermediärer kopplas samman i esterbindningar för att bilda triglycerider och andra lipider. Nukleotidpolymerisering innebär också kondensationsreaktioner som bildar phosphodiesterbindningar i DNA och RNA.

Kondensationsvägar står i kontrast till katabola processer som ofta består av hydrolytiska brytningar. De regleras av cellens energitillgång, enzymaktivitet och tillgång till substrat, och är avgörande för organismens struktur, funktion och homeostas. Brister eller överdriven aktivitet i dessa vägar kan bidra till olika sjukdomstillstånd och metabola rubbningar.